28/12/2012
27/12/2012
Barfotadans på sliten träpanel. Ångestpiruett i
vintermörker. Varje dag hyvlas ett lager bort från mitt blodiga hjärta. Styrkan
den kortlivade, världens alla hjältedåd, i en blodig pöl på vitt porslin. Huden
som spänner sig över benknotor och blåa vener har aldrig känts så tunn, så
skör. Blågröna fallmärken pryder knän och höfter efter kvällar av rödvinsläppar
och dimma. Försöker förklara men alla tankar fastnar och förvirras och till
slut döljer vi mörkret med kyssar och löften. Barfotadans i vintermörker.
Kylan stjäl försynt känseln i mina tår en efter en och drömmarna fylls av
saknat solljus mot naken hud.
02/12/2012
01/12/2012
december
Månaderna skiftar och det är med försiktiga andetag vi
välkomnar decembers första dagar. Improviserar ihop en adventsljusstake med
tomma rödvinsflaskor och svär åt den bongotrummande grannen. Vaknar till solens
första strålar och slås av hatkärlek till den första snön som ligger vit på
taken. Glömmer för en sekund att Malmös gator är för varma för hala
istäcken.
Mina kära gamla vänner ångestattackerna kryper in genom blek
vinterhud och kramar mitt hjärta likt en omfamning mellan två allt för länge
separerade vänner. Men de försvinner så småningom, det har vi lärt oss under alla
dessa revbensår.
Målar läppar i världens alla röda nyanser, matchar med
blålila ringar under trötta ögon och svarta draperier runt kalla halsar.
Vinterdvala.
Vardagens dubbelmoral
Vi drömmer om ett långt och
innehållsrikt liv medan vi trängs i rökrutor och förgiftar våra kroppar. Vi
pratar om vår enastående förmåga till empati för att en timme senare zappa förbi
nyheter om katastrof och lidande medan vi äter köttet från djur vi tycker så
jävla synd om. Vi konverserar om den utsatta miljön och förbannar alla dessa
miljöbovar men är för lata för att källsortera och cigarettfimparna slänger vi
i tusentals på smutsig asfalt. Vi söker efter kärlek men slänger bort natt
efter natt på meningslöst sex och påstår att detta är livet vi valt medan vi surar
över bristen på män som vi ändå aldrig ger en chans.
Och varje nyår står vi där med champagneglaset halvt
uppdrucket och lovar oss själva att det här året, det här året ska vi blomstra.
Men förändringarna är flyktiga och glöms bort till dess att champagneglaset
fylls upp på nytt med drömmar om en bättre tid.
19/11/2012
18/11/2012
Åren som går. Tonårsberusningen som övergått till tunna bekymmersrynkor
ovanför ögonbrynens kant. Vi har älskat vi har skrikit och vi har trillat fram
på grusig asfalt. Smalbenen bär vita ärr som gör sig påminda varje sommar när huden
försiktigt ändrar nyans. Likaså gör sig tigerarmar påminda. Åren som gått. Färgerna
som under åren prytt mina handleder, rött och färskt, blått i vinterkylan, vitt
efter hjärtats och sårens slutliga läkande. Tigerarmar som tillhör en annan
livstid, tonårshjärta och utstickande revben.16/11/2012
Ni vet hur fukten kryper in i alla små springor. Får träet i
gamla hus att svälla och knaka. Dörrar blir svårare att stänga i tystnad och
trapporna sviktar under tyngden av en människokropp. Fukten lägger sig i ett
lager runt okammade hårstrån och samlas som vattendroppar på din hand, på din
kind. Vi säger alltid farväl aldrig på återseende. Franska språket saknar denna
finess, språket lever på vita lögner om morgondagens kärleksmöten. Au Revoir. Morgondagens hand mot fuktigt
hår.
Det finns ingen morgondag endast nuet.
Två minuter och nitton sekunder går på repeat i de vita
hörlurarna som sprakar och med jämna mellanrum delar ut små elektriska stötar.
Vi lär oss tonskiften och darrande stämmor. Du gav oss en låt efter ditt
senaste och absoluta avsked. Konsten att gräva och salta i öppna sår. Men nuet
fortsätter och lungorna blir förstörda av fuktiga cigaretter och dammiga
kolteckningar medan hjärtat fylls av rödvin.
Fukten övergår snart till kristallklar frost.
Fukten övergår snart till kristallklar frost.
11/11/2012
10/11/2012
09/11/2012
november
Med en droppande kran som bakgrundsljud tappar vi våra
överflödiga decimeter. Sakta sjunker vi ihop när bröstkorgen viker sig över
den växande tomheten i magtrakten. Plockar med nervösa fingrar på huden som sakta
torkar ut av vinterkylan, är det så här varje år? Trötthet i maskopi med tomhet
sveper in med orkanstyrka över vår alltmer ljusfattiga vardag.
Att släppa taget.
Bänder upp likstela fingrar en i taget. En i taget. Släpper
minnen i samma takt men ni vet, jag önskar jag kunde slippa glömma. Inser med
största möjliga tystnad att jag inte har något val, hålet i magtrakten det växer
och alla dessa vackra minnen blir till knivhugg när de utan förvarning dyker upp på näthinnan. En tusendels sekund och där ligger vi på marken.
Några decimeter kortare, lyssnades på en droppande kran.
21/10/2012
16/10/2012
Höstregn och vintervindar. Kanske är det inte svårare än
såhär – vi är trots allt födda bland vemod och genomfrusna kroppsdelar.
Vi redigerar med största
möjliga försiktighet, tar bort allt som gör ont och ersätter med dimma. Men fastnar
vid allt det fina och går sönder i omgångar. Minnen av leenden, av kyssar, av allt
som inte längre finns kvar. Slösar tid på pojken utan känslor men drömmer om de andra och blir så förbannat
jävla trött.
Verkligheten den överskattade.
15/10/2012
06/10/2012
03/10/2012
29/09/2012
24/09/2012

. in the middle of the dark red wine haze. to miss to live to make life complete.
so much harder than it ever was supposed to be. to get stuck between sober dreams and cloudy nights, oh darling you had it right, it's all about illusions.
don't make it harder than it is.
rain keeps falling without purpose or intention, we get used to it, you know...
18/09/2012
En månad i staden och vi har hål i plånböcker dricker öl i ofantliga
mängder samt kysser varenda groda på vägen till framgång. Fastnar med skäggprydd kind mot min och undrar var känslan
av kärlek tog vägen, dog den för att ge plats för tristess och apati? Jag fortsätter
slåss, tänker att någon gång kommer någon som fyller upp mina celler med
magnetiska laddningar. Så som han gjorde när sommaren för hundra år sen övergick till höst. Vandrar med blyerts och bläckfläckar på hud och kläder,
försöker minnas människans proportioner men minns mest hur dina leverfläckar
byggde universums alla stjärntecken. Vi ritar och lär, bygger en framtid men
vet inte riktigt vad. Livet. Ni vet, tystnaden försvinner bland Möllans oljud och
hobbyalkoholism är roligare än man tror.
17/09/2012
02/09/2012
30/08/2012
28/08/2012
Parga, Greece
Me and Malin just got back from Greece and brought home a terrible cold, bit of a tan and about a hundred mosquito bites.
Worth it though, had a blast.
Worth it though, had a blast.
18/08/2012
14/08/2012
Way Out West
Subscribe to:
Posts (Atom)
all that was
-
►
2013
(39)
- November (3)
- October (3)
- September (4)
- August (6)
- July (5)
- June (2)
- April (3)
- March (2)
- February (7)
- January (4)
-
▼
2012
(71)
- December (5)
- November (8)
- October (5)
- September (8)
- August (15)
- June (2)
- May (5)
- March (8)
- February (3)
- January (12)




































































